lördag 30 oktober 2010

Dockans nya kläder

Vad? :::
När Lola, 3 år, och hennes docka kom på besök i dag var sysselsättningen given. Självklart skulle vi sy nya kläder till dockan!
Vi satte oss till rätta i soffan och bläddrade i den eminenta boken "Dockans nya kläder" (1968). En väst skulle dockan ha, slog Lola resolut fast. Fram med lådan med tygrester (sådana där som är för små för att platsa i tyghyllan, men för stora för att slänga). Valet föll på ett jordgubbstyg. Och när nu dockan skulle få en ny väst, måste hon ju såklart få en matchande tröja. Och något nedtill – jeans, såklart! Pricken över i blev en mössa och halsduk i blå muddväv.

Mönster :::
Väst efter grundmönster i "Dockans nya kläder". Även byxorna är klippta efter grundmönstret, men jag gjorde dem ett par centimeter vidare i sidorna. Jag utnyttjade jeansens befintliga sidsömmar och fållar, och klippte byxbenen i ett stycke. Tröja med pingvinärm, också efter ett av bokens grundmönster.
Alla kläder syddes i storlek 38 cm (bokens mönster finns i fyra storlekar). Mössa och halsduk klipptes till på känn.

Tyg :::
Jordgubbstyget kommer från en duk inköpt på en loppis för en billig peng. Hals, ärmringing och fåll kantades med smal klarblå snedslå. Tröjan är sydd i ett t-shirttyg från E-slöjd. Jeanstyget kommer från ett par omoderna och lagom slitna jeans från tyghyllan. Bakfickor i jordgubbstyget. Den blå muddväven i jeansens midja, samt i mössan och halsduken, har jag fått av min syster.

Bra :::
Dockkläder är snabbt och roligt att sy. Och resultatet blev uppskattat.

Dåligt :::
Min overlock krånglade, och det fanns inte tid och tålamod (varken hos mig eller Lola) för att trixa och trä om. Alltså sydde jag alla sömmar med min vanliga symaskin. Och struntade helt sonika i att fålla ärmar och halsringning på tröjan, samt mössans nederkant. Hoppas nu att kläderna håller ändå ...

fredag 22 oktober 2010

Pippiblusen som inte dög

Vad? :::
För ganska exakt ett år sydde jag den här blusen till en pippigalen tjej, ganska så säker på att den skulle bli en solklar favorit i garderoben. Men tji fick jag – den blev allt annat än populär. Fyraåringen i fråga ville inte ens prova den. Lite snopet, måste erkännas ...
Den stackars blusen hade hängt oanvänd i nästan ett helt år när jag nyligen bad att få ta en bild av blusen, helst med ägarinnan inuti.
Och helt plötsligt dög den :) Nu hoppas jag att det inte bara var ett tillfälligt nyck, utan att hon faktiskt fortsätter att använda den. Och så är jag såklart glad att jag tog i lite extra när jag valde storlek. Den sitter ju helt perfekt på en snart femåring.

Mönster :::
Ur ett nummer av Burda, förmodligen från 2009. Jag tycker att Burda har riktigt fina barnkläder. Inget man slänger ihop på en kväll, men om man letar efter mer arbetade modeller i lite gammaldags stil så finns det mycket att välja bland.
Om jag minns rätt så sydde jag blusen i 106 cl.

Tyg :::
Pippityget är en stuvbit från Åhléns. Det orangerutiga tyget i oket är en gammal gardin, fyndad på loppis i Småland i fjol sommar. Jag gillar verkligen det stilrena grafiska mönstret, särskilt i kombination med ett annat tyg i mjukare mönster.
Knapparna är glasknappar med fin lyster, även de från någon loppisrunda skulle jag tro.

Bra :::
Det här var en rolig modell att sy, och en riktig utmaning att få till det fyrkantiga oket. Som alltid när det handlar om att vändsy något med skarpa hörn så gäller det att våga klippa jack ända in mot sömmen, annars blir det aldrig snyggt.

Dåligt :::
Jag tycker att det är en fin detalj med knapparna i nacken, men egentligen är det lite dumt att sy barnkläder som barnen inte kan klä på sig själva utan hjälp. Knappar i nacken/ryggen och knäppta manchetter är ju klurigt även för en vuxen. Nåja, vi får väl se det här som ett undantag ...

torsdag 7 oktober 2010

Off topic: Äppeltider




















Det fanns en tid när min fritid inte fylldes av syprojekt. Då bakade jag desto mer. Bland det allra godaste man kan göra är denna äppelkaka. Receptet kommer från en av de första upplagorna av Hemmets kokbok, och har alltså omkring 100 år på nacken. När jag växte upp hände det att vi gjorde åtta–tio kakor åt gången och frös in. Så god är den.

Knepet är att använda mycket äpplen. Allra helst tunnskaliga, ljuvligt syrliga Transparente blanche (bilden), men andra syrliga svenska äpplen går också bra. Passa alltså på nu, när fruktdiskarna dignar av svenska äpplen.

Den här kakan finns även i nyare upplagor av till exempel Sju sorters kakor. Men glöm det receptet, och glöm alla dåliga kopior som cirkulerar på nätet – detta är originalet. Med smör. Med grädde. Utan kanel. Med mycket socker ovanpå. (Ja, en hel deciliter socker är mycket – men idén är att det ska bli en krispig, lite knäckig yta som kontrasterar perfekt till de mjuka, syrliga äpplena.)

Så ska en Fyriskaka bakas!

::: FYRISKAKA

Ingredienser:
120 g smör, rumsvarmt
1,5 dl strösocker
2,5 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver
2 msk vispgrädde
2 ägg

Fyllning:
500 g äpplen (eller så mycket du kan trycka ner i smeten), "av syrlig, lös sort" enligt originalreceptet
Cirka 1 dl strösocker

::: Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en rund form, gärna med löstagbar kant. Jag använder mannagryn istället för ströbröd, eftersom jag tycker att det har en mer neutral smak.
2. Kärna ur, skala och skär äpplena i klyftor. Lägg dem i en skål med kallt vatten med en skvätt citron eller lite citronsyra i, så mörknar de inte så snabbt.
3. Rör smör och socker riktigt vitt och poröst i en stor bunke. I gamla kokböcker kunde man hitta fraser som "rör smör och socker i 40 minuter". Med elvisp går det betydligt snabbare ...
4. Rör ned äggen, ett i taget. Tillsätt grädden och rör till en jämn smet.
5. Blanda vetemjöl och bakpulver. Sikta ned blandningen i smeten och rör (vispa ej) till en jämn smet.
6. Bred ut smeten i den smorda och bröade formen. Ja, det ser lite ut – men oroa dig inte. Det blir en precis lagom hög och fin kaka till slut.
7. Tryck ner äppelklyftorna tätt, tätt. Gärna i ett fint mönster, men lite huller om buller funkar också bra.
8. Strö till sist över sockret. Grädda kakan lång nere i ugnen i cirka 45 minuter. Kakan är färdiggräddad när den börjat lossna från kanten och har fin färg. Kontrollera gärna med en trästicka.

::: Ät kakan som den är, eller med en klick lättvispad grädde eller lite hemgjord vaniljsås.